Foto: Goeun Choi

Svårare för HBTQ+ personer att asyl

Publicerad fre 14 juni 2019

Under veckans West Pride i Göteborg hölls på torsdagen en diskussionspanel om hur trovärdighetsbedömningar för asylsökande HBTQ+ personer blivit allt svårare de senaste åren.

Trovärdighetsbedömningar handlar om att bedöma om en person som sökt asyl har rätt till flyktingstatus då de på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet skulle kunna utsättas för fara om de återvände till hemlandet. Det är en svår bedömning då sexualitet inte kan bedömas utifrån utseende och om vissa länder finns det inte tillräckligt med information för att bedöma om den asylsökande skulle vara utsatt för fara. Migrationsverket är inte immuna mot de fördomar som finns om hur HBTQ+ är som personer, och det är så felbedömningar görs. Därmed kan de asylsökande mista sin rätt till flyktningsstatus.

Det finns en mycket hög förväntan på att den asylsökande ska kunna beskriva i detalj om sitt inre liv och sina känslor. Den asylsökande ska också kunna redogöra för en viss slags inre resa som lett fram till vem man är. Det finns mer tro på dem som haft en lång, ångestfylld väg till att ha funnit den man är, än om det varit en enklare. Helst ska den asylsökande ha känt mycket skam och inte berättat för sin familj om sin läggning. Om detta inte är den asylsökandes ungefärliga historia är sannolikheten att de blir trodda mindre.

Systemet var inte alltid så här, för inte så länge sedan var förhandlingen mer som ett läxförhör.

Visserligen ett rätt så dumt och fördomsfullt läxförhör, men det var färre asylsökande som föll bort i processen. Framförallt har det nya systemet drabbat de med lägre utbildning då de har svårare att redogöra för sina erfarenheter och känslor. Förändringen har gjort att de som självklart skulle fått asyl för några år sedan inte längre får den flyktingstatus de har rätt till.

Lagen som styr Migrationsverket är i sig inte dåligt skriven. Där står det att alla inte har samma historia, erfarenheter och känslor och att detta ska tas hänsyn till. Men tyvärr så tolkas detta fel av Migrationsverket vilket leder till felbedömningar.

HBTQ+ muslimer som vill behålla sin religiösa tro misstros oftare än de HBTQ+ personer som konverterar från islam till kristendomen eller blir ateister.

Migrationsverket har inte tillräckligt med personal och för många ärenden och det gör att inte alla får den tid och hjälp som de behöver. Om ett fall väl kommer till domstol för bedömning, blir det oftast rätt val men den bristfälliga förhandlingsprocessen gör att många faller bort på vägen. Det beror inte bara på att det är en pressad situation utan också på att det inte finns bra förhandlare och HBTQ+ utbildade tolkar tillgängliga. Det lämnar öppet för missförstånd och felbedömningar.

Vår migrationsrätt är inte en självklarhet, utan det är något vårt samhälle påverkar och bestämmer över. För att trovärdighetsbedömningarna ska bli bättre så måste det först ske en förändring i politiken.

Text: Isabella Svensson