Film for change

English further down--

 

"Film for change" är ett filmprojekt i samarbete med Kvinnofolkhögskolan. Filmerna är skapade av ett gäng turkiska HBTQ+aktivister och har mest piratvisats för att de bara kunnat visas öppet i 13 städer i Turkiet samt på den enda hbtq+festivalen som inte fått lägga ner p.g.a. restriktioner.

De tar upp teman som fokuserar på bi-fobi samt diskrimination hbtq+personer emellan, identitet, religion, transpersoner, queer, stereotyper, transsexuella, acceptans och intolerans. Filmerna är väldigt olika varandra och varje regissör sätter sin egen konstnärliga prägel på sitt verk. Att filmerna är gjorda på låg budget bidrar ännu mer till effekten och ger ett kraftigt intryck.

En av filmerna som gör störst intryck handlar om en person, till synes en stereotypisk äldre man på besök hos en vän tills denne försvinner in i ett rum och kommer ut i klänning och smink. Marvis, som transkvinnan heter berättar om sitt liv och sin kamp. Hon förklarar hur hon är tvungen att gömma sina klänningar för att familjen inte ska råka på dem och pratar om sin kärlek till läppstift och pärlor. "Bara gud vet. Och jag vet. Jag är lyckligare såhär."

När regissören frågar Marvis om ånger blir svaret att hon inte ångrar någonting. "Varför skulle jag ångra det? Det finns inget att ångra. Jag är den jag är."

Det är en gripande historia som krossar fördomar och stereotyper. Fingrande på sina pärlor säger Marvis "Alla pengar i världen kan inte mäta sig med känslan av att få vara mig själv". I framtiden kan "Film for change" komma att läggas upp på Kvinnofolkhögskolans hemsida.

 

English:

 

“Film for change” is a film project in collaboration with Kvinnofolkhögskolan. The films are made by a group of turkish LGBTQ-activists and they’ve mostly been pirated because they’ve only been allowed to be openly shown in 13 cities in Turkey and at the only LGBTQ-festival that hasn’t been shut down.
 

They bring up themes that focus on bi-phobia and disctiminiation among LGBTQ-people, identlty, religion, trans people, queer, stereotypes, transsexual people, acceptans and intolerance. The films are very different from each other and each director puts their own spin on their work. That the films are made with a low budget also contributes the the effect and gives a powerful impression.

One of the films that gives the strongest impression is about a person who can be read as a stereotypical old man, visiting a friend, until the person disappears into a room and comes out in a dress and make-up. Her name is Marvis, and she tells us about her life and struggle. She explains how she has to hide her dresses so her family won’t find them, and she talks about her love of lipstick and pearls. “Only god knows. And I know. I’m happier like this.”

When the director asks Marvis about regret she says that she does not regret anything. “Why would I regret it? There is nothing to regret. I am who I am.”

It’s a gripping story that crushes predjudices and stereotypes. While touching her pearls, Marvis says “All the money in the world can not compare to the feeling of being myself”. In the future “Film for change” might be uploaded to Kvinnofolkhögskolan’s website.

Text: Nadja Farkhondehkish