Frågor och svar om EuroPride 2018

En bild på en prideflagga med Göteborg i bakgrunden.

Vad är EuroPride?

EuroPride är ett årligt återkommande arrangemang, där en Pridefestival i Europa får rätten att använda titeln EuroPride. EuroPride är ett internationellt arrangemang som lockar besökare från hela Europa.

När är EuroPride 2018?

EuroPride 2018 Stockholm Göteborg äger rum 27 juli – 19 augusti 2018. Festivalen startar i Stockholm 27:e juli och pågår fram till den 5:e augusti. Efter det flyttas hela festivalen till Göteborg där den pågår från 14:e augusti till 19:e augusti. EuroPride Parade kommer att äga rum i Göteborg.

Varför vill West Pride och Stockholm Pride anordna EuroPride?

Under EuroPride 2018 anordnas arrangemanget gemensamt mellan de två festivalerna Stockholm Pride och West Pride. Genom ett gemensamt värdskap för EuroPride vill de två festivalerna utmana EuroPride-konceptet och skapa en glädjefest som sträcker sig över tre veckor. Målet är också att binda ihop Sveriges två största städer, Stockholm och Göteborg.

Vad är eventets slogan?

”Two cities, one country - for a united Europe, open to the world”

Vad bidrar EuroPride till?

Genom att vara värd för EuroPride uppstår ett större intresse kring hbtq-rättigheter i värdlandet. Många internationella journalister bidrar till att granska hur rättigheterna ser ut i landet som är värd. Det kan i sin tur skapa forum för politisk påverkan. I år sammanfaller denna utökade journalistiska bevakning med att det är valår, vilket kan sätta tonen för en ökad diskussion som sätter hbtq-personers rättigheter i större politiskt ljus.

Varför är festivalen i augusti i stället för i juni nästa år?

Festivalen kommer att arrangeras i samband med Göteborgs kulturkalas, som också kommer att kläs i regnbågsfärger. Genom att EuroPride i Göteborg sammanfaller med Göteborgs kulturkalas ges möjligheten att göra festivalen större och för fler personer. 

Hur länge har EuroPride funnits?

1992 anordnades första EuroPride i London.

Hur uppkom EuroPride?

Det organiserades många olika pridefestivaler i världen, som var inspirerade av Stonewall. I samband med att priderörelsen växte startades samlingsorganisationen EPOA (European Pride Organisers Assosiation) för internationell solidaritet. EPOA startade ett större arrangemang som skulle lyfta hbtq-frågor internationellt. Detta är EuroPride.

Vilka får komma på EuroPride?

Alla som står upp för- eller har behov av hbtq-rättigheter.

Vad är skillnaden mellan EuroPride och West Pride?

Festivalen blir större och får ett mer internationellt fokus. Göteborg kommer under veckan att ha många internationella gäster på besök. Under EuroPride vilar West Pride ett år, för att komma tillbaka 2019.

Vad är speciellt med EuroPride 2018?

För första gången i EuroPrides historia anordnas festivalen av två värdstäder. Stockholm Pride och West Pride vill utmana EuroPride-konceptet och bidra till att skapa gränsöverskridande samarbeten som gynnar hbtq-personer i stort.

En enkelspårig utredning om surrogatmödraskap

Två personer sitter i en hörsal och pratar bakom en prideflagga.
Foto: Stella Hagström

Liberalerna Göteborg anordnar en paneldebatt med frågestund om surrogatmödraskap. Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och Hans Linde, förbundsordförande för RFSU är närvarande för att diskutera.

Barbro inleder med en historisk överblick med början år 1985, året då hon för första gången kom i kontakt med konceptet av surrogatmödrar, eller “värdmödrar” som hon föredrar då “surrogat” används för att beskriva

sekundära varor under hennes uppväxt. Hon berättar om sin spontana reaktion till surrogatmödraskap - att hon upplevde att adoption lät som en bättre lösning - och hur hon sedan dess ändrat sin uppfattning och att hon nu har en väldigt positiv syn till det. Hon betonar även att det viktigaste i sådana här situationer är självklart vad som är barnets bästa, då denne inte valt att födas in i situationen.

Hans har en lite annorlunda syn då han lägger fram RFSUs ställning, men påpekar även att ofrivillig barnlöshet är ett stort problem i Sverige och att det är något som måste jobbas med. Han håller även med om att barnens bästa är fokus i frågan, men lyfter även frågan om kvinnor och flickors rättigheter till sina egna kroppar, att ingen bör känna sig tvingad till att genomgå en surrogatgraviditet och att exploatering av kvinnokroppar måste förhindras.

Han tar även upp att det största hindret i dagsläget ligger inte i juridiken och det praktiska kring surrogatmödraskap; kvinnans rätt till abort även under en surrogatgraviditet, rätten att ändra sig, att vilja behålla barnet eller säkerhet så inte de blivande föräldrarna ångrar sig under pågående graviditet, något som Barbro håller med om.

Panelen avslutas med en frågestund där publiken får fråga frågor och Hans passar på att påpeka att trots att surrogatmödraskap är ett omstritt område inom svensk politik, så kan vi inte förbise att det idag finns ett hundratal barn i Sverige som är födda genom surrogatmödrar och att dessa inte får komma i kläm när debatt kring frågan förs. 

Text: Matthew Engström Lundberg

En berättelse om psykisk ohälsa

En person står framför en mikrofon med en gitarr.
Foto: Stella Hagström

Med hjälp av musiken tog sig Siri Holm ur sitt destruktiva beteende. Nu föreläser hon om psykisk ohälsa för att hjälpa andra.

Siri Holm är en sådan person som tjuvlyssnar, berättar hon. Därför hörde hon en gång ett samtal mellan två personer på ett café, ett samtal som innehöll fördomar om kvinnor och psykisk ohälsa. Detta gjorde henne så pass upprörd att hon välte ett bord och stormade ut från caféet.

Reaktionen var kanske inte det bästa sättet att hantera fördomar på, insåg hon senare. Vad kunde hon göra istället? Jo, hon kunde föreläsa. Av den anledningen står hon nu inför West Prides besökare och berättar om sina erfarenheter av psykisk ohälsa.

Siri Holm berättar om sin pappa. En lynnig person som lätt blev arg över saker Siri inte alltid förstod. I affären var hon alltid tvungen att köpa rätt kaffe och i skolan var hon tvungen att passa in – annars kunde pappan få utbrott. Eftersom familjen utifrån såg bra ut blev Siri övertygad om att det var henne själv det var fel på.

När hon var 13 år började hon skära sig. När hon var 15-16 år började hon få panikångest. Först när hon kom till gymnasiet uppmärksammades hennes mående. En lärare frågade hur Siri mådde och en kompis uppmanade henne att kontakta en kurator.

Det var då det började vända. Hemifrån hade hon fått höra att hon inte kunde syssla med musik, att hon sjöng falskt. Nu fick hon rådet att skriva färdigt sina låtar och när hon väl spelade en fick hon höra att hon ”inte behöver bli musiker” för att hon ”redan är det”. Nu för tiden jobbar hon som både föreläsare och musiker.

Text: Jennifer Ek Peter 

Mariette på stora scen

Mariette står på en scen med en gitarr och sjunger.
Foto: Daniel Castro

Sista dagen lider mot sitt slut. Regnet öser ned, men trots det har några tappra besökare tagit sig till Regnbågsparken. På scen står Mariette Hansson, känd från att bland annat ha medverkat i både Idol och Melodifestivalen.

Kanske beror det på att West Pride snart är över för i år, kanske beror det på det Göteborgstypiska vädret, stämningen i parken är dämpad. Dämpad, men inte sömnig för den delen. Snarare stämningsfullt. Mariette har en röst som klarar av att växla mellan både lugnare och mer fartfyllda toner. Tillsammans med stämmor, syntar och trummor, framför hon glatt sina låtar. Vi får höra A Million Years och mot slutet av spelningen börjar hon sjunga en låt vars stämmor för tankarna till sångerskan Imogen Heap, fast i snabbare tempo.

Mariette påpekar det dåliga vädret och tackar sin publik för att de ändå står kvar. Jag hade inte velat ha det på något annat sätt. Mariettes mjuka röst och röken från rökmaskinen genom det lila scenljuset blandas med regnet, ut över täcket av paraplyer i regnbågsfärgerna. Det ger en känsla av ett slags gemenskap. Som det ska vara.

Text: Sun Nordberg 

Linda Pira i Regnbågsparken

Bild på Linda Pira på scen med Regnbågsflaggor.
Foto: Jennie Lindén

- Det är alltid lika underbart att komma till Göteborg. Kärleken jag känner här, trots ljudproblem, är fantastisk, säger Linda Pira som precis har klivit av stora scenen efter att ha bjudit publiken på ett långt extranummer.

Lördag kväll i Regnbågsparken och stämningen i publiken är på topp. Först upp på scen kommer rapparen Lamix för att sjunga en av sina låtar, och drar igång publiken rejält.

Sedan kommer Linda Pira. Med sig har hon Unruly Gang, en feministisk och mångfaldig dansgrupp.

Vi bjuds på en show som är ungefär allt en förväntar sig. Dansanta låtar, välarbetad koreografi och en energi på som aldrig verkar ta slut. Linda framför även den nysläppta låten Knas, för första gången live. Det är lite snack och mycket verkstad. Tills tekniken börjar strula och ljudet försvinner.

Men det blir inte tyst för det. Unruly Gang improviserar fram en koreografi som om de aldrig gjort annat och Lamix kommer upp på scen igen för att heja på tillsammans med en stöttande publik. “Vi fortsätter va?” ropar Linda och sedan dröjer det inte länge förrän det är fullt ös igen.

Responsen mellan Linda och publiken är nästan lika tajt som dansarna är samspelta. Mot slutet av spelningen råder nästan en allsångsstämning. Det som från början var en sjö av förväntansfull publik är nu ett hav av folk som dansar och sjunger med. Linda klappar sina händer och alla hakar på. Hon knäpper sina fingrar, och alla knäpper efter mer.

Text: Sun Nordberg

Foto: Jennie Lindén 

Oscar Zia i Regnbågsparken

Oscar Zia sjunger och tar i för full hals med rosa och blå strålkastare som lyser upp bakgrunden.
Foto: Daniel Castro

Det är halvklart väder men solen sticker fram mellan molnbankerna över Regnbågsparken idag. Redan innan Oscar Zia kliver upp på scen är publiken på topp och klappar händerna när bandet börjar spela den instrumentala refrängen till ”I want you”. När Oscar väl kommer upp på scen blir publiken som i extas. Det klappas händer och viftas med regnbågsflaggor. I vinröda sammetsbyxor och en collegetröja i svart, grått och vinrött uppmanar han publiken att börja hoppa.

Inför nästa låt frågar Oscar:

- Mår ni bra publiken?

Ett rungande ja hörs från den stora skaran publik som samlats framför Stora scenen i parken. Han rör sig smidigt och utnyttjar hela scenen, samtidigt som han interagerar med publiken. Publiken sjunger med i låtarna.

 

Oscar bjuder publiken på både dans och ljuva toner, och mitt i låten ”Without U” dyker regnbågen upp på himlen.

Kolla, vad är oddsen att regnbågen dyker upp, utbrister han mellan textraderna.

 

Det är inte en slump att han blivit utnämnd till ”Årets homo” under QX-galan 2017, publiken fullkomligt älskar allt han gör på scenen.

 

När han sedan sätter sig på scenkanten blir stämningen genast mer intim, och publiken står som trollbunden framför scenen. Han river av flera låtar och är väldigt noga med att få med publiken i sitt framträdande. Att det duggregnar under hela konserten verkar inte beröra åskådarna nämnvärt, för det är lika peppig stämning från start till slut.

 

Oscar bjuder på såväl ny som äldre musik, och avslutar med en helt nyskriven låt som han inte själv vet när den kommer ut. När han kliver av scenen ropar publiken:

En gång till, en gång till!

 

Det är en glad Oscar Zia som återigen äntrar scenen och kör ”Shut up and dance” som ursprungligen gjorts av Walk the moon. Publiken är överlycklig och sjunger glatt med i varje ord i texten. Det är en riktig folkfest i Regnbågsparken och Oscar Zia gör ingen besviken med sitt energiska framförande.

 

Jag fick tag i Oscar backstage och frågade en fråga, vad Pride betyder för honom.

 

- Pride betyder väldigt mycket för mig. Det är allt vi behöver just nu. Det står för kärlek, öppenhet och gemenskap. Att så många samlats i Göteborg för att vara med är så bra. 

Text: Noel Andersson 

Foto: Daniel Castro 

 

Jonhathan Celestin i Regnbågsparken

Bild på johnathan Celestin på scen iförd en jacka täckt av paljetter och i förgrunden fladdrar en regnbågsflagga.
Foto: Hampus Haara

- Sweden make some noise!

När Johnathan Celestin kommer in på scenen är det bara ett fåtal personer i publiken. Artistens sprudlande energi drar folk och snart är scenområdet
fullt med folk som hoppar, dansar och sjunger med.

- Check this out, Gothenburg, look!

Johnathan wailar, tjuter och leker med publiken och får alla att skrika,
sjunga och skratta. På bara en halvtimme lyckas artisten vinna publikens hjärtan med väl valda ord och en känsla av äkthet. Det är dags för låten Be-You-Tiful.  

- Sjung för alla pojkar och flickor som behöver höra det; ni är så vackra, uppmanar Celestin. 

Inför näst sista sången åker den glittriga paljettjackan av och stämningen
höjs märkbart. Johnathan manar alla att ta en selfie tillsammans och tar sedan själv en bild med publiken och lovar en post på Instagram
samma kväll.

- Jag brukar avsluta mina föreställningar med att hylla och visa respekt
för de som kom innan oss, säger artisten. 

Johnathan tar ett ögonblick och sluter ögonen, låter allt sjunka in innan
sista låten för kvällen drar igång. Publiken får ge ett löfte: när de
går hem ska de se sig själva i spegeln och säga “jag älskar dig”.

Efter showen smiter Johnathan ner till kravallstaketet och lutar sig över
för att dela ut kramar och ta bilder. En stund senare på backstageområdet
får jag chansen att ställa några snabba frågor.

Det är första gången du är i Sverige och Göteborg, hur känns det?
- Jag älskar det! Allt är så vackert, träden och grönskan och maten har
varit jättegod.

Hur kändes det att vara på scen ikväll?
- Det var jättekul, jag älskar att uppträda i Europa och jag hoppas att
publiken kände sig stärkta och upplyfta. Det är mitt mål på scen, att få
människor att må bra.

Det låter som att du hade kul, skulle du kunna tänka dig att komma tillbaka
till Sverige i framtiden?
- Absolut! Jag hoppas att jag får komma tillbaka nästa år. Nu ska jag till
Stockholm imorgon och sen ner till Tyskland och det ska också bli jättekul.

Du har några timmar kvar här i Göteborg, är det något särskilt du vill
hinna med innan du åker?
- Jag vill nog bara strosa runt och se staden, kanske hitta någon bra
restaurang igen.

Har du några avslutande ord som du vill dela med dig av till West Prides
läsare?
- Jag har hört att det varit ett uppsving av Sverigedemokraternas
popularitet och jag vill påminna alla om att vara starka, att kärlek alltid
vinner och att ljuset alltid kommer att skina genom mörkret.

 

Text: Matthew Engström Lundberg

Foto: Hampus Haara